Jag fick en dans på slottet som hette duga och jag var med Marie Malm och det var dope, men i övrigt lämnade frankrike en del att önska. Jag hann knappt prata med bruden, jag pratade definitivt inte med gummen och de flesta andra var bara helt dumma i huvudet. För att göra en lång historia kort slutade det med en dramatisk och svindyr hemflygning av gråtande flickvän, några dagar för tidigt, av generös och romantiskt lagd pojkvän i Sverige. Tillika hämtning på Arlanda. Som överraskning. Jag skattar mig lycklig. Jag var jävligt nära att falla på knä och fria i ankomsthallen på terminal 5 där och då, det ska sägas. Men jag köpte med mig en flaska rom och en Dior-deodorant istället. Nåt ska man väl ha kvar att längta efter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar